David Ricardo (1772–1823) var en politisk ekonom och räknas som en av de mest inflytelserika av de klassiska ekonomer tillsammans med bland annat Adam Smith.

David Ricardo, som tillhörde klassikerna, hade mycket gemensamt med Adam Smith. Det var Adam Smiths An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations som var den stora inspirationen och grunden när han utformade sina teorier om marknaden och samhället. Den mest påtagliga rör arbetsvärdeläran som Adam Smith utformade och som David Ricardo sedan utvecklade. Karl Marx skulle senare låta sig inspireras av denna.

Komparativa fördelar vid internationell handel var något som David Ricardo presenterade och beskrev noggrant. Han fastställde att om ett visst land av en eller annan anledning hade fördelar gentemot ett annat land för att producera en vara och det motsatta gällde en annan vara så skulle de båda länderna ägna sig åt att producera den vara som de hade bäst förutsättningar för att producera. De varor de hade ett överskott på skulle de sedan genom handel byta gentemot de de inte producerade själva. På detta vis skulle den totala produktionen av alla varor bli högre än om länderna själva producerade allt det de behövde, vilket skulle gynna samtliga inblandade.

David Ricardo menade att de Corn Laws som fanns i Storbrittanien i slutet av 1700-talet var av skada för industrin och jordbruket och därmed ekonomin som helhet. De importrestriktioner som Corn Laws bestod av höll uppe priset på mat och uppmanade indirekt de inhemska landägarna att ta ut en hög jordränta. Landägarnas intressen gick emot samhällets i övrigt just på grund av denna jordränta de tog ut. David Ricardo identifierade härmed de “naturliga” motsättningarna mellan de olika samhällsklasserna före Karl Marx. David Ricardo utpekade landägarna som parasiterna i samhället, medan Karl Marx satte samma stämpel på kapitalisterna. Allt detta och mer därtill gjorde att David Ricardo tog upp detta samt andra liknande statliga regleringar i parlamentet i ett försök att få dem avreglerade. Statliga inblandningar skulle enligt honom bara hindra ekonomin från att “rätta sig självt” och leda till ytterligare ekonomisk stagnation.

Mest kända verk: Principles of Political Economy and Taxation

För en jämförelse av David Ricardos politik gentemot andra klassiker se avsnittet Jämförelse av Adam Smith, Thomas Robert Malthus, David Ricardo & John Stuart Mill.

Comments are closed.

Viktiga ekonomer och tänkare:
Xenophon, Ibn Khaldun, David Hume, James Steuart, John Stuart Mill, Adam Smith, Jean Baptist Say, David Ricardo, Thomas Robert Malthus, Karl Marx, Joseph Schumpeter, John Maynard Keynes, Alfred Marshall, Thorstein Veblen