Inflation

Vad betyder inflation?

Inflation innebär kort att pengar blir mindre värda. Den ursprungliga definitionen av inflation är “ökning av penningmängden”. När penningmängden ökar så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.

Den svenska Riksbankens inflationsmål är för närvarande (2009) 2% (+/- 1 procentenhet) om året.

Konsumentprisindex, KPI

Det vanligaste måttet på inflation idag är konsumentprisindex (KPI), det vill säga förändringen av konsumentpriserna. KPI mäter den genomsnittliga kostnaden i konsumentprisledet för en korg av varor och tjänster som speglar hushållens konsumtion. Konsumentprisindex visar således hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. Eftersom kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, till exempel när en dators prestanda förbättras, försöker SCB uppskatta förbättringarnas värde och räkna bort dem från prisförändringarna. Detta kan vara nog så svårt. Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse olika prisförändringar får, beror på hur mycket hushållen köper av de olika varorna och tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som det köps lite av. Elektroniska varor till exempel, har en större del i korgen idag än för 20 år sedan.

Efersom KPI väger samman prisökningar på olika varor, kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja, medföra att KPI stiger. Man brukar också avse en varaktig förändring i prisökningstakten när man talar om inflation. KPI stiger dock direkt om till exempel momsen höjs. För att åtgärda dessa oönskade avvikelser med KPI är det därför vanligt att rensa bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation.

Vanliga förekommande mått på underliggande inflation är KPIF och KPIX. KPIF avser KPI med fast bostadsränta. KPIF påverkas alltså inte direkt av en förändring av räntorna på bolån. KPIX exkluderar hushållens räntekostnader för hem och de direkta effekterna av förändrade indirekta skatter och subventioner från KPI.

Effekter av inflation

Inflationens verkningar, förutom att både löner och priser stiger, kan innebära en omfördelning av både förmögenheter och inkomster, då inflationen är oförutsedd. Dessutom kan utrikeshandeln påverkas av höjda prisnivåer, speciellt vid en fast växelkurs.

Inflationsbekämpning drivs genom åtstramningspolitik för att dämpa efterfrågan. Det är främst genom en åtstramad finanspolitik (höjda skatter och minskade offentliga utgifter) och penningpolitik (höjda räntor), som staten kan dämpa inflationen. Det är viktigt att en inflationsbekämpande politik görs trovärdig så att inflationsförväntningarna minskar. Om inflationen är hög kan människor börja samla på sig saker, eftersom alternativet – att inte köpa – minskar värdet av det man har. Detta är en ur samhällssynpunkt oattraktiv utveckling, eftersom investeringarna sker i varor istället för produktion. Detta kan även leda till bubblor. Eftersom priser ändras snabbt under hyperinflation, gör det att priser bara med svårighet kan jämföras.

Inflationen i Sverige, EU-15 och USA

Årlig procentuell förändring

År Sverige EU-15 USA
1961 2,3 2,7 1,1
1962 4,7 3,9 1,2
1963 3,0 4,2 1,2
1964 3,2 4,0 1,3
1965 5,1 4,6 1,6
1966 6,6 3,7 3,0
1967 4,2 3,1 2,8
1968 1,9 3,4 4,3
1969 2,8 4,0 5,5
1970 7,0 5,6 5,8
1971 7,4 6,4 4,3
1972 6,0 6,3 3,3
1973 6,8 8,9 6,2
1974 9,9 13,7 11,1
1975 9,8 13,8 9,1
1976 10,3 11,7 5,7
1977 11,4 12,1 6,5
1978 10,1 8,8 7,6
1979 7,2 10,4 11,3
1980 13,8 13,3 13,5
1981 12,1 12,1 10,3
1982 8,6 10,7 6,1
1983 8,9 8,4 3,2
1984 8,0 7,3 4,3
1985 7,4 6,2 3,5
1986 4,2 3,7 1,9
1987 4,2 3,3 3,7
1988 5,8 3,6 4,1
1989 6,4 4,8 4,8
1990 10,5 5,4 5,4
1991 9,3 5,6 4,2
1992 2,3 4,7 3,0
1993 4,6 3,9 3,0
1994 2,2 3,1 2,6
1995 2,5 3,0 2,8
1996 0,5 2,6 2,9
1997 0,5 1,8 2,3
1998 -0,1 1,4 1,6
1999 0,5 1,2 2,2
2000 1,0 2,0 3,4
2001 2,4 2,3 2,8
2002 2,2 2,0 1,6
2003 1,9 1,9 2,3
2004 0,4 1,9 2,7
2005 0,5 2,1 3,4
2006 1,4 2,1 3,2
2007 2,2 2,1 2,9
2008 3,4%
2009 -0,3%

Källa: SCB, Statistiska Centralbyrån

admin