Merkantilism

Vad är och innebär merkantilism?

Merkantilismen var den dominerande ekonomiska inriktningen under perioden 1500-1750. Själva begreppet merkantilism myntades först av fysiokraterna som var negativa till merkantilismen och dess anhängare merkantilisterna. Ordet härstammar från merkantil, vilket betyder handel. Själva begreppet merkantilism är ett omstritt begrepp.

Merkantilismen representerade en framväxande handelskapitalism och den centraliserade staten. De flesta stater var fortfarande icke-nationella under 1500- och 1600-talet. Den svenska staten under stormaktstiden var, i likhet med många andra europeiska stater vid denna tidpunkt, en konglomeratstat, ett lapptäcke av olika territorier vars invånare pratade många olika språk och dialekter, snarare än en nationalstat. Merkantilismen kan därför inte sägas avspegla en framväxande nationalstat och nationalism, som vissa har påstått. Den moderna nationalstaten växte fram först från slutet av 1700-talet, inspirerat av den franska revolutionen, och avspeglade ett behov hos den framväxande kapitalismen att skapa en nationell marknad med ett gemensamt rättsystem, språk, viktsystem, myntsystem och så vidare. Merkantilismen avspelagade snarare framväxten av starkare stater, inte framväxten av nationalstater i modern bemärkelse.


Särdrag hos merkantilism:

  • Starkt intresse av en positiv handelsbalans. Varuskräck – vktigare att sälja varor än att köpa dem.
  • Positiv till penningrikedom främst i form av ädelmetaller. Ökas genom en positiv handelsbalans. Hos bullionismen – den tidiga merkantilismen – var ädelmetaller närmast en självändamål.
  • Betonade penningackumulation, handel och industri istället för jordbruk. Representerade på så sätt en handelskapitalism som ännu inte hade penetrerat produktionen, som dominerades av jordbruket.
  • Staten ska spela en protektionistisk roll genom att uppmuntra export och missygnna import. Senare frihandelsspråkare var därför mycket negativa till merkantilismen.
  • Såg ekonomin som ett nollsummespel, inte som senare hos klassikerna att alla tjänar på att handla med varandra.
  • Menade att relationen individ-samhälle ej var harmoniskt utan konfliktfylld.
  • Förespråkade en stor, men fattig, befolkning som pressade ned lönerna. Befolkningen var nationens sanna rikedom.

admin