/customers/r76.se/r76.se/httpd.www/ekonomisk-historia/wp-content/plugins/wp-cache/wp-cache-phase1.php Ekonomisk Historia http://ekonomisk-historia.r76.se Om Adam Smith, Karl Marx och annat relaterat till ekonomisk historia. Tue, 02 Jun 2015 20:16:17 +0000 en-US hourly 1 http://wordpress.org/?v=4.2.17 Rekommenderad läsning http://ekonomisk-historia.r76.se/rekommenderad-lasning-ekonomisk-historia/ http://ekonomisk-historia.r76.se/rekommenderad-lasning-ekonomisk-historia/#comments Sun, 23 Oct 2011 14:18:02 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/rekommenderad-lasning/ Böcker om ekonomisk historia

Smith, Adam., The Wealth of Nations, New York: Bartleby.com, 2001
Backhouse , Roger E., The Penguin History of Economics. London: Penguin Group, 2002
Eklund, Klas., Vår Ekonomi (1987), 10th ed. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, 2005

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/rekommenderad-lasning-ekonomisk-historia/feed/ 0
Ämnet ekonomisk historia http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/om-amnet-ekonomisk-historia/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/om-amnet-ekonomisk-historia/#comments Sun, 23 Oct 2011 14:14:54 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/om-amnet-ekonomisk-historia/ Ekonomisk historia som ämne har utvecklats ur nationalekonomi och historia. Ett eget ämne vid landets olika universitet blev det i mitten av 1950-talet. Ämnet tillhör idag den samhällsvetenskapliga fakulteten och kan sägas vara ett tvärvetenskapligt ämne där ekonomisk teori, statistisk metod och källkritisk metod utgör dess viktigaste beståndsdelar. Det viktiga studiet i ämnet gäller den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i samhällen, med tonvikt på västvärlden.


Produktion, ekonomisk tillväxt och överhuvudtaget materiella förhållanden studeras inom ämnet som även belyser de sociala villkoren för människor under skilda tider. Skillnaden mot nationalekonomin är framförallt den långsiktiga synen på ekonomisk utveckling och ekonomisk tillväxt.

Ekonomisk historia kan sägas behandla gångna tiders ekonomiska och sociala förhållanden för människor och kan schematiskt periodiseras på följande sätt (årtal):

  • Antiken 0-900
  • Feodalismen 900-1200
  • Merkantilismen 1300-1700 (handelskapitalismen) samt 1700-1800 (kolonialismen)
  • Industrikapitalismen: 1800-t-1900-t början (imperialismen)
  • Finanskapitalismen 1900-talet

Studiet koncentreras främst på faktorer som produktionssystemets inverkan på människorna under t.ex feodalism eller kapitalism och hur produktionsfaktorerna som arbetskraft, jord och kapital förhållit sig till varandra under olika historiska perioder.

Ekonomisk tillväxt eller inkomstökning per capita samt ekonomisk utveckling, sektorsförskjutning t.ex från jordbruk till industri, är viktiga begrepp som studeras i ämnet. Man använder sig ofta av emperi (datainsamling) och statistisk analys för att förklara historiska händelseförlopp.

Personer vars tankar och idéer betytt väldigt mycket för det ekonomiska tänkandets historia är: Adam Smith, Thomas R. Malthus, David Ricardo och Karl Marx. Dessa herrar representerar den klassiska ekonomiska synen, vilket är något av en bas för modern ekonomi.

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/om-amnet-ekonomisk-historia/feed/ 0
Perfekt information http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/perfekt-information/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/perfekt-information/#comments Sun, 23 Oct 2011 14:11:48 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/perfekt-information/ Vad innebär perfekt information?

Perfekt information kan kort beskrivas som en ekonomisk term inom mikroekonomin som innebär att aktörerna på en marknad har tillgång till all nödvändig information de behöver för att göra ett rationellt val eller affärsbeslut. Denna information är även något som måste uppdateras fortlöpande för att vara aktuell. Förutsatt att detta existerar kommer aktörerna att välja de bästa produkterna och marknaden kommer att svara genom att försäljningen ökar.

Perfekt information krävs för perfekt konkurrens ska kunna råda. Det finns många kritiker till dessa två ekonomiska termer. Kritikerna menar att marknaderna allt som oftast är för komplexa samt rörliga för att de enskilda aktörerna ska kunna ha all nödvändig information tillgänglig. Perfekt information kan med andra ord aldrig råda.

För ytterligare information om termen perfekt information se avsnittet Vilka antaganden gör neoklassisk teori?

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/perfekt-information/feed/ 0
Merkantilism http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/merkantilism/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/merkantilism/#comments Sun, 23 Oct 2011 13:57:14 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/merkantilism/ Vad är och innebär merkantilism?

Merkantilismen var den dominerande ekonomiska inriktningen under perioden 1500-1750. Själva begreppet merkantilism myntades först av fysiokraterna som var negativa till merkantilismen och dess anhängare merkantilisterna. Ordet härstammar från merkantil, vilket betyder handel. Själva begreppet merkantilism är ett omstritt begrepp.

Merkantilismen representerade en framväxande handelskapitalism och den centraliserade staten. De flesta stater var fortfarande icke-nationella under 1500- och 1600-talet. Den svenska staten under stormaktstiden var, i likhet med många andra europeiska stater vid denna tidpunkt, en konglomeratstat, ett lapptäcke av olika territorier vars invånare pratade många olika språk och dialekter, snarare än en nationalstat. Merkantilismen kan därför inte sägas avspegla en framväxande nationalstat och nationalism, som vissa har påstått. Den moderna nationalstaten växte fram först från slutet av 1700-talet, inspirerat av den franska revolutionen, och avspeglade ett behov hos den framväxande kapitalismen att skapa en nationell marknad med ett gemensamt rättsystem, språk, viktsystem, myntsystem och så vidare. Merkantilismen avspelagade snarare framväxten av starkare stater, inte framväxten av nationalstater i modern bemärkelse.


Särdrag hos merkantilism:

  • Starkt intresse av en positiv handelsbalans. Varuskräck – vktigare att sälja varor än att köpa dem.
  • Positiv till penningrikedom främst i form av ädelmetaller. Ökas genom en positiv handelsbalans. Hos bullionismen – den tidiga merkantilismen – var ädelmetaller närmast en självändamål.
  • Betonade penningackumulation, handel och industri istället för jordbruk. Representerade på så sätt en handelskapitalism som ännu inte hade penetrerat produktionen, som dominerades av jordbruket.
  • Staten ska spela en protektionistisk roll genom att uppmuntra export och missygnna import. Senare frihandelsspråkare var därför mycket negativa till merkantilismen.
  • Såg ekonomin som ett nollsummespel, inte som senare hos klassikerna att alla tjänar på att handla med varandra.
  • Menade att relationen individ-samhälle ej var harmoniskt utan konfliktfylld.
  • Förespråkade en stor, men fattig, befolkning som pressade ned lönerna. Befolkningen var nationens sanna rikedom.

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/merkantilism/feed/ 0
Malthusianism http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/malthusianism-teori-thomas-malthus/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/malthusianism-teori-thomas-malthus/#comments Sun, 23 Oct 2011 13:56:57 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/malthusianism-teori-thomas-maltus/ Vad är och innebär malthusianism?

Malthusianism är en nationalekonomisk teori döpt efter dess upphovsman Thomas Robert Malthus. Teorin går kort ut på att befolkningen ökar snabbare än vad produktionen av mat gör. Det finns ingen gräns för hur mycket befolkningen kan öka men det finns det för maten. Det antagande Malthus då gjorde var att befolkningen tenderar öka med en geometrisk faktor medan produktionen av mat endast ökar med en aritmetisk faktor. Eftersom befolkningen ökar i snabbare takt än maten så kommer det bli brist på mat i världen, med svält som följd. Thomas Robert Malthus påstod att fattigdomen aldrig kan besegras genom växande produktivitet, och som en följd av detta började hans anhängare förespråka olika slags regleringar för barnafödande. Dessa regleringar var nödvändiga för den ekonomiska tillväxten och välståndet. Samtidigt avvisar han dock lönenivåer som överstiger vad som behövs för livets nödtorft. Får en arbetarfamilj ökade inkomster leder detta nämligen till att de skaffar sig ytterligare barn, som då också har förutsättningar att överleva.

Denna ekonomiska teori fick ett enormt internationellt genomslag under de första årtionenda under 1800-talet, och under 1900-talet omformulerad och benämnd som nymalthusianism.

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/malthusianism-teori-thomas-malthus/feed/ 0
Globalisering http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/globalisering/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/globalisering/#comments Sun, 23 Oct 2011 13:55:27 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/globalisering/ Vad är och innebär globalisering?

Globalisering är den politiska, ekonomiska och kulturella process som pågått i världen under lång tid, men det är på senare den tagit rejäl fart. Globaliseringen har möjliggjorts bland annat av den snabba tekniska utvecklingen. Globalisering innebär att ekonomier och gränser öppnas. Till globaliseringen bidrar ökad världshandel, flöden av kapital, människors rörlighet, spridning av information, kunskap och tekniker samt avreglering.

  • Ur en ekonomisk synvinkel innebär det till exempel framväxten av internationella företagskoncerner med den ökande makt dessa företag får i världsekonomin. Det innebär även att de får en mer gränslös/icke nationell profil. Produkterna från ett visst företag kan utvecklas i land X, tillverkas i land Y och säljas i huvudsak i land Z. Det blir med andra ord allt svårare att identifiera hemvisten för dem.
  • Kulturellt brukar framväxten av en massproducerad enhetskultur åsyftas. Coca Cola och Hip-Hop är något som idag konsumeras såväl i USA som Tanzania, Bali, Japan och Australien.
  • Politiskt är det en förskjutning av makten uppåt till överstatliga eller mellanstatliga organ på nationalstaters bekostnad som sker. Organ som arbetar för en ökad globalisering är till exempel EU, FN och Världsbanken.
]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/globalisering/feed/ 0
Deflation http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/deflation/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/deflation/#comments Sun, 23 Oct 2011 13:54:19 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/?page_id=42 Vad är och innebär deflation?

Kort innebär deflation en sänkning av den allmänna prisnivån, det vill säga den raka motsatsen till inflation. Om priset på enstaka varor eller i enskilda branscher faller är det ej tal om deflation. Det kan bero på att varans kvalitet försämrats och att priset därmed följt med nedåt. Det kan även bero på att produktiviteten i just den branschen stigit och konstnaderna därmed fallit tillsammans med priset. Att den allmänna prisnivån faller, betyder att penningvärdet i sin tur ökar. Skulle mängden pengar i samhället minska skulle samma effekt uppstå.

Deflation skulle i teorin kunna uppstå vid snabba tekniska utvecklingar i många branscher eller ökad konkurrens i hela ekonomin. Under 1990-talet förekom just detta tack vare informationsteknologins snabba utveckling samt omfattande avregleringar. Här var deflationen något positivt. Detta scenario ska dock ses om ett undantag. Sett till historien har deflation oftast varit förknippad med ekonomiska tillbakagångar och depressioner, vilket såklart ses om något negativt.


Oförutsedda deflationer gynnar de som sparat kapital, eftersom pengar blir mer värda, medan det omvända gäller för de som lånat kapital. I inflationssamhället gäller det att konsumera snabbt, gärna på lån, innan priserna stiger. I deflationssamhället är det istället bättre att skjuta upp sin konsumtion så länge som möjligt i väntan på att priserna ska falla, så att det blir ännu billigare att köpa det man vill ha. Här finns det risk för en så kallad deflationsspiral. Deflationsspiralen yttrar sig genom en låg efterfrågan som ger fallande priser, förväntan om fortsatt deflation sänker efterfrågan ännu mer, vilket för att priserna faller ytterligare, vilket gör att människor mindre benägna att konsumera och så fortsätter det.

Deflationer är ej vanligt förekommande utan får allt ses som undantagsfall.

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/deflation/feed/ 0
Inflation http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/inflation/ http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/inflation/#comments Sun, 23 Oct 2011 10:24:14 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/?page_id=43 Vad betyder inflation?

Inflation innebär kort att pengar blir mindre värda. Den ursprungliga definitionen av inflation är “ökning av penningmängden”. När penningmängden ökar så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.

Den svenska Riksbankens inflationsmål är för närvarande (2009) 2% (+/- 1 procentenhet) om året.

Konsumentprisindex, KPI

Det vanligaste måttet på inflation idag är konsumentprisindex (KPI), det vill säga förändringen av konsumentpriserna. KPI mäter den genomsnittliga kostnaden i konsumentprisledet för en korg av varor och tjänster som speglar hushållens konsumtion. Konsumentprisindex visar således hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. Eftersom kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, till exempel när en dators prestanda förbättras, försöker SCB uppskatta förbättringarnas värde och räkna bort dem från prisförändringarna. Detta kan vara nog så svårt. Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse olika prisförändringar får, beror på hur mycket hushållen köper av de olika varorna och tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som det köps lite av. Elektroniska varor till exempel, har en större del i korgen idag än för 20 år sedan.

Efersom KPI väger samman prisökningar på olika varor, kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja, medföra att KPI stiger. Man brukar också avse en varaktig förändring i prisökningstakten när man talar om inflation. KPI stiger dock direkt om till exempel momsen höjs. För att åtgärda dessa oönskade avvikelser med KPI är det därför vanligt att rensa bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation.

Vanliga förekommande mått på underliggande inflation är KPIF och KPIX. KPIF avser KPI med fast bostadsränta. KPIF påverkas alltså inte direkt av en förändring av räntorna på bolån. KPIX exkluderar hushållens räntekostnader för hem och de direkta effekterna av förändrade indirekta skatter och subventioner från KPI.

Effekter av inflation

Inflationens verkningar, förutom att både löner och priser stiger, kan innebära en omfördelning av både förmögenheter och inkomster, då inflationen är oförutsedd. Dessutom kan utrikeshandeln påverkas av höjda prisnivåer, speciellt vid en fast växelkurs.

Inflationsbekämpning drivs genom åtstramningspolitik för att dämpa efterfrågan. Det är främst genom en åtstramad finanspolitik (höjda skatter och minskade offentliga utgifter) och penningpolitik (höjda räntor), som staten kan dämpa inflationen. Det är viktigt att en inflationsbekämpande politik görs trovärdig så att inflationsförväntningarna minskar. Om inflationen är hög kan människor börja samla på sig saker, eftersom alternativet – att inte köpa – minskar värdet av det man har. Detta är en ur samhällssynpunkt oattraktiv utveckling, eftersom investeringarna sker i varor istället för produktion. Detta kan även leda till bubblor. Eftersom priser ändras snabbt under hyperinflation, gör det att priser bara med svårighet kan jämföras.

Inflationen i Sverige, EU-15 och USA

Årlig procentuell förändring

År Sverige EU-15 USA
1961 2,3 2,7 1,1
1962 4,7 3,9 1,2
1963 3,0 4,2 1,2
1964 3,2 4,0 1,3
1965 5,1 4,6 1,6
1966 6,6 3,7 3,0
1967 4,2 3,1 2,8
1968 1,9 3,4 4,3
1969 2,8 4,0 5,5
1970 7,0 5,6 5,8
1971 7,4 6,4 4,3
1972 6,0 6,3 3,3
1973 6,8 8,9 6,2
1974 9,9 13,7 11,1
1975 9,8 13,8 9,1
1976 10,3 11,7 5,7
1977 11,4 12,1 6,5
1978 10,1 8,8 7,6
1979 7,2 10,4 11,3
1980 13,8 13,3 13,5
1981 12,1 12,1 10,3
1982 8,6 10,7 6,1
1983 8,9 8,4 3,2
1984 8,0 7,3 4,3
1985 7,4 6,2 3,5
1986 4,2 3,7 1,9
1987 4,2 3,3 3,7
1988 5,8 3,6 4,1
1989 6,4 4,8 4,8
1990 10,5 5,4 5,4
1991 9,3 5,6 4,2
1992 2,3 4,7 3,0
1993 4,6 3,9 3,0
1994 2,2 3,1 2,6
1995 2,5 3,0 2,8
1996 0,5 2,6 2,9
1997 0,5 1,8 2,3
1998 -0,1 1,4 1,6
1999 0,5 1,2 2,2
2000 1,0 2,0 3,4
2001 2,4 2,3 2,8
2002 2,2 2,0 1,6
2003 1,9 1,9 2,3
2004 0,4 1,9 2,7
2005 0,5 2,1 3,4
2006 1,4 2,1 3,2
2007 2,2 2,1 2,9
2008 3,4%
2009 -0,3%

Källa: SCB, Statistiska Centralbyrån

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/inflation/feed/ 0
Länkar http://ekonomisk-historia.r76.se/lankar/ http://ekonomisk-historia.r76.se/lankar/#comments Tue, 10 May 2011 22:22:03 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/lankar/ Intressanta länkar

Här är några exempel på bra länkar som rör ämnena ekonomi och historia.

Allmänt

http://www.allaboutlinks.com – All About links
http://www.kvalitetskatalog.se – Svenska kvalitetssidor
http://www.wikipedia.org – The Free Encyclopedia
http://utvaldafavoriter.se/ekonomi/ – Utvalda Favoriter

Historia

http://www.so-rummet.se/ – Inspiration och hjälp för lärare och elever

Problem och behandlingar

http://www.behandlingavacne.se – Tips på behandling av acne
http://www.minnesotamodellen.se – Om tolvstegsprogrammet för behandling av alkoholism

Resor

http://amsterdam-guide.r76.se – Turistinformation om Amsterdam
http://berlin-guide.r76.se – En reseguide till Berlin
http://hongkong-guide.r76.se – Stadsguide om Hong Kong
http://paris-guide.r76.se – Stadsguide till Paris
http://shanghai-guide.r76.se – En mycket omfattande reseguide om Shanghai
http://r76travel.com – Nyheter, recensioner och annat relaterat till resor

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/lankar/feed/ 0
Vilka antaganden gör neoklassisk teori? http://ekonomisk-historia.r76.se/neoklassisk-teori-marginalanalys-nyttomaximering-perfekt-information/ http://ekonomisk-historia.r76.se/neoklassisk-teori-marginalanalys-nyttomaximering-perfekt-information/#comments Wed, 04 May 2011 23:49:40 +0000 http://ekonomisk-historia.r76.se/vilka-antaganden-gor-neoklassisk-teori/ 5) Vilka antaganden gör neoklassisk teori? Vad menas med marginalanalys, rationella förväntningar, nyttomaximering och perfekt information? Vilken roll spelar dessa antaganden i modern mikro- och makroteori? Vad anser olika heterodoxa teoribildningar om neoklassikernas antaganden?

Neoklassisk teori förutsätter att individerna i ett samhälle agerar rationellt utifrån den information de har tillgänglig samt att de tar vara på de tillfällen som ges. Detta leder till att alla marknader strävar mot en jämvikt där utbud är lika med efterfrågan. Temporära avvikelser från detta kan förekomma då utbudet är större än efterfrågan eller tvärtom, men över en längre tid kommer individernas rationella agerande på marknaden jämna ut de temporära skillnaderna.i

Med marginalanalys avses den analys som görs av den nytta samt kostnad man får ut av det man kommer att göra härnäst. Det är således en analys av ett framtida beslut man funderar på att ta, inte en analys av tidigare handlingar och beslut.

Rationella förväntningar innebär att individerna efter bästa förmåga försöker förutsäga utfallet av de beslut de står inför. Att de tänker till och väger för- respektive nackdelar med varje beslut innan de agerar. För att detta ska vara möjligt krävs att individerna känner till de olika alternativen som finns, har god kunskap om dessa samt har förmågan att skilja på de intäkter och kostnader som alternativen leder till.ii

Begreppet nyttomaximering betyder att en individ söker att få ut maximal nytta av de nerlagda resurserna. Med bakgrund av att marginalnyttan är avtagande bör således den sista spenderade kronan ha resulterat i exakt lika mycket nytta som den första. Att mäta nyttomaximering tordes därmed vara lättare att mäta för företag där nyttan direkt kan kopplas och jämföras med vinst, jämfört med enskilda individer där nyttan är mycket svårare att mäta.

Perfekt information är något som måste råda i en perfekt marknad om perfekt konkurrens ska kunna uppstå. Det innebär helt enkelt att alla aktörer känner till all information de behöver för att kunna ta de affärsbeslut de står inför samt att de tar logiska beslut mot bakgrund av detta. Jag anser att detta är något av en utopi eftersom jag inte kan namnge en enda marknad där detta råder. Närmsta exemplet tordes vara aktiemarknaden där det till och med finns regler mot handel som baserats på information som inte är officiell och allmänt känd. Men inte heller där stämmer ovanstående om perfekt information in till fullo.

Alla ovanstående begrepp är viktiga antaganden i mikro- och makroteori eftersom teorierna och modellerna som används för simuleringar och beräkningar är förenklingar av verkligheten. Det är helt enkelt inte möjligt att ta hänsyn till varenda ingående variabel och möjlighet. Kontrollerade experiment där man själv styr förutsättningarna är inte heller de möjliga inom denna gren vilket leder till att förenklingar måste användas.iii

Olika teoribildningar kritiserar de neoklassiska antagandena på olika sätt. Jag anser att den kanske viktigaste kritiken, det vill säga den jag själv främst håller med om, kommer från den institutionella samt österrikiska sidan. Anhängarna av institutionell teori anser till exempel att den bild av den nyttomaximerade människan som neoklassisk teori har, inte stämmer. Att individen hela tiden aktivt beräknar nyttan av de olika val den ställs inför förkastas. Denna kritik är något jag helt håller med om. För hur kan det annars förklaras att individer tar beslut de sedan ångrar trots att inga variabler ändrats sedan beslutet togs? Anhängarna av denna teoribildning anser inte heller att det är möjligt att förenkla individernas beteende till den grad att det går att bygga matematiska modeller baserat på dem. Detta för att individers beteenden är mycket mer komplext än så.iv Den österrikiska skolan kritiserar neoklassikerna bland annat för deras antagande om perfekt information på marknaden. Anhängarna av den österrikiska skolan anser istället att perfekt information inte alls råder eftersom individer knappast kan känna till samtliga alternativ och ha all nödvändig information till sitt förfogande för att kunna ta det beslut som gagnar dem bäst. Inte heller jag ser hur individer ska kunna ha en fullständig överblick över marknaden de verkar på eftersom denna är föränderlig. Då individerna inte har all nödvändig information som grund för sina beslut, uppstår osäkerhet och därmed en risk vid varje beslut. Denna risk är något den österrikiska skolan fäster stor vikt vid.

]]>
http://ekonomisk-historia.r76.se/neoklassisk-teori-marginalanalys-nyttomaximering-perfekt-information/feed/ 0