Vilka antaganden gör neoklassisk teori?

5) Vilka antaganden gör neoklassisk teori? Vad menas med marginalanalys, rationella förväntningar, nyttomaximering och perfekt information? Vilken roll spelar dessa antaganden i modern mikro- och makroteori? Vad anser olika heterodoxa teoribildningar om neoklassikernas antaganden?

Neoklassisk teori förutsätter att individerna i ett samhälle agerar rationellt utifrån den information de har tillgänglig samt att de tar vara på de tillfällen som ges. Detta leder till att alla marknader strävar mot en jämvikt där utbud är lika med efterfrågan. Temporära avvikelser från detta kan förekomma då utbudet är större än efterfrågan eller tvärtom, men över en längre tid kommer individernas rationella agerande på marknaden jämna ut de temporära skillnaderna.i

Med marginalanalys avses den analys som görs av den nytta samt kostnad man får ut av det man kommer att göra härnäst. Det är således en analys av ett framtida beslut man funderar på att ta, inte en analys av tidigare handlingar och beslut.

Rationella förväntningar innebär att individerna efter bästa förmåga försöker förutsäga utfallet av de beslut de står inför. Att de tänker till och väger för- respektive nackdelar med varje beslut innan de agerar. För att detta ska vara möjligt krävs att individerna känner till de olika alternativen som finns, har god kunskap om dessa samt har förmågan att skilja på de intäkter och kostnader som alternativen leder till.ii

Begreppet nyttomaximering betyder att en individ söker att få ut maximal nytta av de nerlagda resurserna. Med bakgrund av att marginalnyttan är avtagande bör således den sista spenderade kronan ha resulterat i exakt lika mycket nytta som den första. Att mäta nyttomaximering tordes därmed vara lättare att mäta för företag där nyttan direkt kan kopplas och jämföras med vinst, jämfört med enskilda individer där nyttan är mycket svårare att mäta.

Perfekt information är något som måste råda i en perfekt marknad om perfekt konkurrens ska kunna uppstå. Det innebär helt enkelt att alla aktörer känner till all information de behöver för att kunna ta de affärsbeslut de står inför samt att de tar logiska beslut mot bakgrund av detta. Jag anser att detta är något av en utopi eftersom jag inte kan namnge en enda marknad där detta råder. Närmsta exemplet tordes vara aktiemarknaden där det till och med finns regler mot handel som baserats på information som inte är officiell och allmänt känd. Men inte heller där stämmer ovanstående om perfekt information in till fullo.

Alla ovanstående begrepp är viktiga antaganden i mikro- och makroteori eftersom teorierna och modellerna som används för simuleringar och beräkningar är förenklingar av verkligheten. Det är helt enkelt inte möjligt att ta hänsyn till varenda ingående variabel och möjlighet. Kontrollerade experiment där man själv styr förutsättningarna är inte heller de möjliga inom denna gren vilket leder till att förenklingar måste användas.iii

Olika teoribildningar kritiserar de neoklassiska antagandena på olika sätt. Jag anser att den kanske viktigaste kritiken, det vill säga den jag själv främst håller med om, kommer från den institutionella samt österrikiska sidan. Anhängarna av institutionell teori anser till exempel att den bild av den nyttomaximerade människan som neoklassisk teori har, inte stämmer. Att individen hela tiden aktivt beräknar nyttan av de olika val den ställs inför förkastas. Denna kritik är något jag helt håller med om. För hur kan det annars förklaras att individer tar beslut de sedan ångrar trots att inga variabler ändrats sedan beslutet togs? Anhängarna av denna teoribildning anser inte heller att det är möjligt att förenkla individernas beteende till den grad att det går att bygga matematiska modeller baserat på dem. Detta för att individers beteenden är mycket mer komplext än så.iv Den österrikiska skolan kritiserar neoklassikerna bland annat för deras antagande om perfekt information på marknaden. Anhängarna av den österrikiska skolan anser istället att perfekt information inte alls råder eftersom individer knappast kan känna till samtliga alternativ och ha all nödvändig information till sitt förfogande för att kunna ta det beslut som gagnar dem bäst. Inte heller jag ser hur individer ska kunna ha en fullständig överblick över marknaden de verkar på eftersom denna är föränderlig. Då individerna inte har all nödvändig information som grund för sina beslut, uppstår osäkerhet och därmed en risk vid varje beslut. Denna risk är något den österrikiska skolan fäster stor vikt vid.

admin