Olika riktningars syn på utrikeshandel

6) Redogör för olika riktningars syn på utrikeshandel (från merkantilisterna och framåt)? Finns det en koppling mellan dagens diskussion om globalisering och tidigare polemik mellan olika ekonomiska riktningar angående utrikeshandeln? Ge exempel!

Merkantilisterna med deras syn på ekonomin som ett nollsummespel, där det alltid fanns en vinnare och en förlorare vid varje transaktion, ansåg att den egna nationen konkurrerade med övriga. De insåg vikten av handel med andra länder men ville i längsta mån skydda sin egna inhemska industri. Ett exportöverskott var även något de eftersträvade då de ansåg att det var viktigare att sälja varor än att köpa dem. Med denna protektionistiska utgångspunkt är steget inte långt till åtgärder som importtullar, vilket var något merkantilisterna förespråkade.

Även fysiokraterna ansåg att handel med andra nationer var viktigt. Det som skilde dem gentemot merkantilisterna var dock att de ansåg att staten inte skulle försöka reglera handeln genom olika tullar. Istället skulle handeln få ske fritt över gränserna utan inblandning från staten.

I grunden var klassikerna, tillsammans med de inriktningar de inspirerade, emot regleringar och andra typer av statlig inblandning. Marknaderna både inom landet såväl som på det globala planet skötte sig bäst själv utan inblandning av staten. De förespråkade således laissez-faire och var kritiska till merkantilisternas idéer. Trots detta förekom avvikelser från denna grundläggande inställning. Såväl Adam Smith som John Stuart Mill till exempel förlikade sig med tanken om att det fanns områden där det kunde behövas statlig inblandning alternativt olika regleringar. Inblandningen kunde rättfärdigas, enligt dem, för områden där privata aktörer inte kunde utföra uppgiften alternativt om staten kunde utföra den bättre. Klassikerna tittade således på enskilda fall när de avgjorde om statlig inblandning kunde rättfärdigas. Detta får ses vara en pragmatisk sida hos Adam Smith och John Stuart Mill.

John Maynard Keynes syn var att utrikeshandeln var nödvändig för flertalet områden. Olika nationer har olika förutsättningar vad det gäller till exempel råvaror. Detta gör att vissa nationer kommer att vara effektivare än andra på att producera denna typ av råvaror, något som bör komma andra nationer till gagn genom handel. Han ansåg samtidigt att tillverkning av varor borde beläggas i den egna nationen i den mån det är möjligt eftersom modern tillverkning och massproduktion kan göras effektivt nästan var som helst. De fördelar som fördelning av arbete och tillverkning nationer emellan vägde inte upp de nackdelar, i form av beroende av andra nationer, som de skapade.iv

Dagens debatt om de möjligheter samt problem som den ökande globaliseringen innebär är inte ny. Paralleller kan dras mellan meningskiljaktigheterna mellan merkantilisterna och fysiokraterna och de parter som idag är emot respektive för en ökad globalisering. De som idag främst förefaller vara emot globaliseringen är olika regeringar i västvärlden, som till exempel frankrikes, bönder i västvärlden som i mångt och mycket kan bedriva sin verksamhet på grund av de bidrag de ges samt diverse höger- samt vänsterextrema grupper. Föga förvånande är företagen de som är mest positiva till denna utveckling då de ser möjligheter att sänka sina kostnader genom att förlägga inköp och tillverkning till de länder där kostnaderna är som lägst.

admin